Jurist som löser domäntvister.

Domännamnstvister -

var ska tvisten föras och vad krävs för att vinna?


- Jesper Sellin, Mind The Mark



Till MTM startsida >>
Lös domäntvister med UDRP, ATF eller i domstol.


2. Förtjänstmöjligheter lockar till intrång



Domäntjuvar s.k. ”name nappers” eller ”cybersquatters”, hade goda tider i mitten och slutet av 90-talet, när internet var relativt nytt för den breda massan. Deras affärsidé var att registrera välkända kännetecken för större företag under olika toppdomäner, oftast .com, i hopp om att sedan kunna sälja dem till företagen ifråga. Ofta gick det bra eftersom det ännu inte fanns några regelverk som specifikt tog sikte på dessa aktiviteter. Detta i kombination med den allmänna internetyra som rådde vid den tiden gjorde att domäntjuvar kunde tjäna stora pengar på sin verksamhet.

 

Idag är situationen en helt annan, då det finns både internationella och nationella regleringar som gör det svårt att tjäna pengar på cybersquatting. Nu vet rutinerade domäntjuvar att det inte är någon idé att vända sig till en varumärkesinnehavare för att försöka sälja ett domännamn. Då avslöjar nämligen domäntjuven sitt onda uppsåt och det blir enkelt för den som har ett registrerat varumärke att på rättslig väg kräva tillbaka domännamnet. De som tjänar pengar på cybersquatting idag gör mer framgångsrikt med andra metoder, till exempel genom så kallad ”mousetrapping”, eller oönskad omdirigering. Det innebär att en mängd annonser placeras på de sidor som domännamnen leder till. Sidornas kod skrivs sedan på ett sådant sätt att det blir omöjligt för besökaren att lämna sidorna utan att först ha klickat på ett antal annonser, klick som domännamnsinnehavaren får betalt för av annonsföretaget. A och O är att ha domännamn som genererar mycket trafik, varför domännamn som innehåller kända varumärken är särskilt attraktiva.

 

Mousetrapping och liknande verksamheter kan ge rejäla intäkter för den som är skicklig och inte åker fast, men den är också väldigt riskabel. I USA har mångmiljonbelopp i dollar dömts ut mot beryktade domäntjuvar som har sysslat med mousetrapping. Det kan vi le åt här i Sverige, som vi ofta gör åt de stora skadestånd som betalas ut i USA. Faktum är dock att även svenskar som sysslar med domännamnsstöld bör ta sig en rejäl funderare på vilka konsekvenser det kan få. Förutom risken att råka ut för repressalier på hemmaplan finns även risken för stämning i en amerikansk domstol. Reglerna om jurisdiktion, d.v.s. i vilket land en förövare ska stämmas, är nämligen allt annat än klara när det gäller internetrelaterade brott (läs mer under kap. 7).